En dikt från förra året
Någon sa
Någon sa att jag
Satt i timmar på den mjuka mattan
Lekte med klossar
Medan du sov i rus
Byggde världar med dockor och nallar
I min säng bodde två familjer
De var goda grannar
Pennor och kritor blev en målarskola
När du bars ut på bår från vårt hus
Någon sa att jag lagade min egen mat
Långt innan jag kunde säga fat
Att jag höll dig i handen
Smekte ditt hår
Lät skuggorna falla
Torkade din tår
Någon sa att jag ljög åt dig
Var en duktig tjej
Höll andra borta
Samtal korta
Någon sa att jag vred ditt ansikte mot ljuset
Ville tina allt som var fruset
Någon sa att du ville dö
Men jag skulle klara mig
Jag var ditt frö
All växtkraft i mig
Inget kvar till dig
Jag ringde 112
När du inte reagerade
Inte kunde stå
Någon sa att mitt ljus var för starkt
Skratten för höga i våra rum
Att jag måste vara tyst eller gå ut
Om inte livet skulle ta slut
Att jag tvingade dig att leva
Genom att finnas måste du vara
Jag hindrade dig att fara
Någon sa att jag inte förstod
Hade för stort mod
Måste inse att din kropp var utom hopp
Någon sa att det var tur att den som förlorade dig var jag
För jag var inte svag
©Malin Tyberg