Omärkligt märkbar
Flödar maran
Genom din själ
Döljer att den finns där

Så vådan beviljas access
Brer ut sig i ro
Stegras utan stress
Berövar hopp och tro

Mörkret tillträder
Ditt jag
Osar genom dina vener
Förbrukar ljus
Växer i ditt försök att döva med rus

Ingen ser
Att du inte finns mer
Du skriker i inre rum
Tills rösten tystnar
Och du blir stum

Stänger dörrar
Till ditt själsliv
Skärmar av och förbi

Kan du bli igen
Släppa in en vän
Låta rasa
Möta fasa
Luta dig fram
Falla i famn

Låt dig finnas
Låt dig vara
Med ett andetag i taget
Häng ångesten i snaran
Stryp den helvetiska maran

© Malin Tyberg