Du ger mig, ibland öm, av din smak,
Av mitt ger jag dig, tacksam, nåtet det yttersta,
Om det finns ett stup är jag inte rädd för det,
Stänger mig i dina ögon, min älskade!

Att komma till himlen och stå i den,
Jag söker ivrigt din stjärnas väg,
Jag hittar den genom beröring och jag vill dricka den,
I ditt vackra hörn, alltid blött!

Jag känner redan din kropp, mellan mina armar,
Båda berg i bröstet, tittade tysta,
Som småsten, kastade ur min sida!

Hur mycket jag gråter, törstig, för dina kramar...
Från den beröringen, som mitt begärs hav,
Ett helt universum inuti din kyss!