Vad jag led av kärlek,
Det var dumt nog mitt fel.
Det var mina rädslor som matade
Din fruktan, mitt tvivel
Vägen som förändrade din väg.
Det var mina gråa dagar att
Svartnade ditt liv, den
Skuggor av mina önskningar som,
De grumlade klarheten i din kärlek.
Du är inte skyldig!
Det var min dumhet som förlorade dig!