Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Samtal I.

Du tog orden ur munnen på mig
Jag hatar dig också och munnen är på mig
På min mun ska jag hålla tag om dig
Dra ut din anda andas på dig
Tills du ber mig om att sluta sluta prata mot mig
Mot din hud min hud över din mun
Läppar som aldrig sluter sig du ska förfalla långsamt
Mot dina läppar ska jag viska hålla om min mun tills
Du slutat skrika i luren hörs bara brus
Vi tystnar står där endast stilla ska du säga något
När jag pratar om dig för någon vill jag bara spy för jag mår
Illa i din mun du ska vara i min mun när
Du min andning tystnar jag bankar i mina
Bankar du är så förlåten så jag gråter
Vill endast vila kan du lägga på
Slå av strömmen på mellan 7 och halv 9
Bara i trettio minuter ska du komma in
Jag skulle ha din nyckel och det bara
Bankar som i hjärtats bankar du vill
Ha mig för i tanken du kan inte
Jag ha för dig någon annan
Som I och för mig i din mun vara allt för mig
I samma stund kunna önska att du och allt för
Mig och i detsamma någon annan jag vill bara
Lyssna lägga på sluta tänka för jag du får mig till
Med en nickning ett vagt humör jag ler så fullt
Av med dina läppar som ska bita av min hals
Det ska ringa och jag du ska ta telefonen




Fri vers av Athanasia
Läst 168 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2022-06-14 23:59



Bookmark and Share


  Lehva VIP
Jag minns när jag kunde känna så mycket som din text beskriver. Du väcker en saknad. Även om det förstås är lugnare att slippa särskilt avgrunden i känsosvallet =). Texten berör.
2022-06-28

  Emanuel Sigridsson VIP
Vid min första läsning ligger surrealistisk orgie närmast till hand, där omtagning undvikes genom dagens digitala möjligheter.

Första och andra person har lämnat skräckkabinettet och stigit upp på scen för att borra ner varandra, ibland med interpunktionsspjut som stopp, exempelvis vissa pronomen, dock inte alla. Jag skulle vilja säga att dessa stopp är synnerligen samtida och bygger textens kvalité som genom sin konflikt aldrig fullt ut blir psykotisk. Även om jag efter första läsningen inte är säker på att jag och du är en och densamma.
2022-06-18

  till E
En väldigt intressant uppbyggd text. Du leker med allvaret och jag som läsare försöker följa. ”Du är så förlåten att jag gråter” etsar sig fast.
Personligen hade jag avstått stor bokstav på varje rad, men det är kanske precis som du vill ha det. Jag själv gör medvetna ”fel” i mina texter så…

2022-06-16

    Lars Gullberg
En dikt som skulle passa att läsas högt. Man hör rösten. Den vädjar. Högt tempo som nästan slit isär. Nästan. Håller kvar.

Skulle kalla det för en riktigt bra estradpoesi.
2022-06-15
  > Nästa text
< Föregående

Athanasia
Athanasia