Gå vilse abrupt
dimmans glada blomning,
det hänger dimma bakom
träd, skramla den
tystnadens klockor och
svar öppnar sig i stigarna
av vinden,
ett fågellopp är
obetydlig, även när
lösa dina meningsskiljaktigheter
allt förblir detsamma
trots den ovanliga vidgningen av ögonen
inget om transcendent minne
närmar sig den rådande statistiken,
allt förblir lömskt
i stenarnas sömn.
Jag ser barn klippta som vallmo
men blodet har små droppar,
färga inte lycramattor
bortom tårarna...!