Vi är kuggarna i hjulet.
Vårt liv har blivit stulet,
nyttjat av en verksamhet.
En ledning som surmulet
får fortsätta med strulet,
det som ingen utom vet.

Vi är ryggarna som värker
med en stab som förstärker
vår pina i oändlighet.
Vårt slit de aldrig märker,
ty chefer ej vår särk ser,
tårbestänkt i hemlighet.

Vi är de som ger dem löner
när ledningen dem kröner
för all deras sparsamhet.
Mer uppskattning de röner,
får tid för sina söner,
och döttrar, när vi går bet.