Här samlas ikväll den allra övesta halvan av halva huset. Nästan alla inbjudna har kommit. Maximalt tjugofem våningars invånare får plats per sammankomst - så de övriga sjuttiofem måste dela upp sig på tre andra tillfällen. Trots att det råder söndag afton mitt i oktober, så har hyresgästerna en liten festlighet.

Ehuru Hugo Hörnmark fyller minst hundra år, vill man passa på att hylla hans existens. Den ensamma herren i nummer 100 har hyrt sin hörnlägenhet mer ihållande än någon annan förmått. "De flesta har aldrig tagit hissen såpass högt. Innan alla stiger upp åker Hugo ned."

Hörnmark orkar icke för egen del vara med på tillställningen, men låter hälsa att sällskapet får ha ett härligt, lagom dramatiskt mingel. "Om höstarna hinner han se hur många tv-serier somhelst."

Höra kan man samlade, spridda dialoger mellan en och annan hyresgäst, där inifrån samlingslokalens enorma femrummare. Replikerna består av rader som de läser upp ur utvalda texter, sådana som T.T.Trappan har hittat på om respektive person. Från det gångna året (i några fall omformulerade nu) fortplantas följande eko :

Gunnel Gavel : Grannarna tycker jämt hon ser glad ut, som en mangofrukt.

Tor Trång : 

Tofflor & hatt

ej ryms i skåp.

Disk sker i tratt;

typ mikroskop.

Torkel Sandbäck : Hos Torkel hänger det mesta på tork. Tätt på de tre ställningarna hänger notblad, adressböcker, sladdar, flingpaket, morgonrockar, cognacskaraffer, disk, motionsredskap, porträtt, social längtan, brädspelplaner, novellsamlingar etc.

Jyoti vill fylla varenda hylla med prydnadssaker. Deepak tycker det räcker med enstaka sak. Det hela resulterar i väldans massa hyllor med en grej i varje.

Boris finner det onödigt att dammsuga med maskin, när man helt visst kan plocka smulor och tussar förhand. Iris har nästan tänkt testa att skriva Return to Sender på elräkningarna, fast hon fattar de anlänt den digitala vägen.

Gunnel Gavel : Varannan kväll kommer Gunnel hem från kurser i keramikmålning, gardinsömnad eller fåtöljbeklädnad.

Familjen Färgelunda :

på måndagar går de i mörkblått

på tisdagar står de i ljusgrått

på onsdag får barnen orange skog

Hästen Hasse : Hasse lever ensam härinne sedan hans omhändertagerska försvann. Tindra skulle bara kila ut och köpa pepparkakor i den kyliga oktoberkvällen.

Towiho Natriszmyljec :

Lyser det från deras mysiga fönster

ut genom storstadens höstbruna mörker

Hur även höstlöv tycks radräta mönster

bilda mot gatsten - privat dans ej märker 

Carolina P. : Direkt ifrån sin kammare är det Carolina som sänder en podcast. Hon brukar göra intervjuer med tavlorna som hänger runtom hennes fyra rum. Man får veta hur målningarna hittade dit. Dessutom ber hon dem berätta varför de ser ut som de gör.

Emile Elmi : ...i tvättstugan kan samma människa prata oerhört hjärtligt med en ena gången, men vända direkt i dörren andra gången - som om de trodde de var osynliga.

Mäster Smutsig - Skimmerström :  

Blickar ut mot sin proppfulla diskbänk

där tolv veckors små glas samlar kladd

- denne trollkarl kör hellre med risktänk

än begagnar maskiner med sladd

Cilla Silverkvist :

Tilltufsat snyggt står tuffa soffor

Disktrasor växer, rosa råttor

Sällan syns Cilla damma tavlor

Privatdetektiv Parallell : Emellertid protesterar privatdetektiven mot porträtten av grannarna som dyker upp i hans huvud. Torde bli för osannolikt (eller åtminstone för personligt) ifall någon av dem låg bakom pusslet.

Emma Andersson : Många ser Emma som en mycket vanlig människa, kanske den allra vanligaste i hela huset. Emma jobbar fem dagar i veckan, varav minst två i en känd klädbutik och cirka tre inom hemtjänsten. Det händer att barnet akut behöver hennes omvårdnad istället.

Husdjuret Urmas bor här med sin omskötare Andrus, i lyan som snarare liknar en fartygskoj....

Torkel Sandbäck : Snarare tycks havsvatten läcka ifrån lägenheten intill, där Estonia-forskaren bor. Den teorin är inget som fastighetsskötaren lyssnar på.

Emile Elmi : Vill man prata närmare så blir det lätt en problematisk tröskel - inte bara med män. Och sedan när folk väl börjat meddela sig, tycks de aldrig kunna sluta. Samhället liknar alkohol.

Carolina P. : Många lyssnare undrar om det är Carolina personligen som ger röst åt varje motiv. Nästan ingen tror att det är tavlorna själva som pratar. Vi hör en himla massa kulörer ge svar. Det blir alltför lätt att blanda samman dem. Poetiska små rörelser mot soffkuddarna kommer också med.

Nooshi Zanjani : 

ommålad i vinrött och lila

under oktobertunga ögonlock

lyssnar hon gärna på

både Dadgostar och Bush

trygg om att få bo

kvar under någons golv

på kollektiva kvadrat

Privatdetektiv Parallell : Någon har spridit ut pusselbitar i varenda vrå. Privatdetektiven är fullt sysselsatt att sy ihop bitarna på samma skrivbord. Möblemanget börjar likna slöjdredskap. Från september till april tänker Parallell blott på att lägga färdigt alltihop.

Ljusilia Hjortronstierna : 

Härinne sitter Ljusilia och skriver sina julkalendrar. Somliga blir såpass fullproppade med knöfyllda luckor, att de knappt går att öppna, eller i värsta fall öppnar sig själva. Andra adventskalendrar blir betydligt glesare, med totalt tomma luckor mellan de halvfyllda luckorna, som hon sällan ens hinner stänga.

Lyngskog & co :

ingen är

ens hemma nu

bara en stilla växelsång

mellan element och kylskåp

inte desto mindre

kan man se hur det snöar

i vartenda sovrum

en regelbunden förväntan

med elektriska flingor

som aldrig når ända

ned till gatulivet

Gunnel Gavel : Nyligen tog halvgumman sitt tjog trappor i en handvändning.

Ninni Wexin :

i hur rummen gås igenom

för längs hallen faller höst

där krispiga kappor hårdnar,

Boris menar att man bör låta bli brödrosten. Iris anser snarare man ska undvika att sätta på spisplattorna. Bägge är rörande överens om att de vill hålla skivspelaren igång, emedan de älskar Elvis.

Deepak packar in nya konservburkar i skafferiet och tappar upp reservvatten på stora dunkar. Jyoti plockar en karamell ur varje ask och öppnar flaskor utan att kolla hur många som finns kvar. De kommer överens om att alltid spara sista biten och sista skvätten.

Sällskapet Sibirius :

Bokhyllorna har Isidor fyllt med tusentals rullar

toalettpapper varpå han dag som natt låtit nedteckna

sitt livs möten med sällsamma existenser och biotoper

uti nödfall - om han nånsin skulle glömma några...?

Barnbarnen Abborrbjörk :

Lillebror har gömt

hängslena bland gummisnoddar

och hos näsdukarnas snödrivor

bäddat ned sina egna figurer

i krig med konstiga byxkrokar

&

Lillasyster har bytt plats mellan

julljusen i adventsstaken

så att det sista kommer tändas först

och dem i mitten nyss sågs omfamna varann

tills tomten inte alls måste resa hem

Ninni Wexin :

över halva köket redan det snöar

på porslin som aldrig vill tina

dock i badrummet dröjer dofter

av varmaste sommar kvar

knaprandes på löven

gredelina till en enda sylt

Familjen Färgelunda  :

på torsdag tar morfar turkos tur

på fredagar rusar de guldgult

på lördag körs alla kulörer

på söndag de drar violettvitt

Snöbergs :

Gossen Snöberg kunde redan ha varit genomsnöad.

Jäntan Snöberg torde ha känt sig ända in i blodbanorna utfrusen.

Hunden Snöberg hade varit på god väg att sammansmältas.

Douglas Jonasson :

Om de hade ägt en musikalisk undulat

skulle Douglas undra i hela friden hur

man lyckas krypa in i dess mysiga bur

varje sekund och blicka ut på samma

Rapport som Douglas gör från sin soffkant

även när hans husse rusar runt på mattan

......kommer bägge ifrån

Tallinn men tog sig

hit när Urmas fick arbete

som orm på ett zoo

och som ridhäst vissa

kvällar hos Cillas Alice

dock idag håller sig bägge

hemma i lägenheten för att

sörja Estonia-katastrofen

ja, varje höst brukar Andrus

djupstudera de senaste

teorierna om observationerna

fast grannen Gunnel

uppmuntrar dem att gå

någon vanlig kurs istället

Tor Trång :

Bor med sin kropp

och gammal mat.

Går runt små lopp,

arton kvadrat.

Ljusilia Hjortronstierna :

För något dussin år sedan höll Ljusilia hus i stugor i skogar, ibland i sagor i snögrottor. Nuförtiden sitter hon vid ett redan installerat kylskåp med frysfack och värmer tårna vid elementet som går på hela stadens naturgas. Någon frågar sig huruvida en tomte eller en vätte verkligen kan bo i ett hyreshus. Ljusilia svarar att det beror på - om människorna har strött rätt antal kanelkorn på sina grötar eller ingalunda.

Mäster Smutsig - Skimmerström :

Och till slut varje år, Mäster Smutsig

drar fram sommar ur vinterns förråd

- shorts och julkavaj darrar, smått lustigt

skakas mattor till dammdränkt applåd

Torkel Sandbäck : Alla teve-serier som Torkel fått låna av grannen Hörnmark är extra viktigt att de hinner bli torra. Annars kanske även rollfigurerna får leva i blött tillstånd..?