du finns bara
när det gör ont i mig
för där bakom skelettet
är det ensligt tomt
allt som finns kvar
av en sprudlande själ
är ett russin
längst ner i bäckenbenet
som inte upphör
varje gång
mitt pulserande väsen
av muskler, blod och värme
kvider

för blodet blir blått
när det fryser