att existera
i mitt väsen
är en intressant
borderline

mellan euforisk lycka
och förlamande smärta

ibland känner jag så många saker
samtidigt
att jag inte vet var jag börjar
och det andra slutar

det är intense

för rädslan för att förlora
trumfar nästan euforin
i din tungas penseldrag
och dina mjuka andetag

likt en hund
mot min kind

älskar jag dig
men vad fan betyder det?

(och jag menar
dudå, vad känner du?)

får jag dig
att känna samma, eller?

för i så fall
vill jag bära dina barn

eller asså, mer en metafor
för ja något oändligt

för om jag
får dig att känna

vill jag aldrig
att du ska förlora
mig

jag vill inte förlora
dig

älskling