Redan medlem?
Logga in
Foto: AndLou. Äldre omarbetad text, dock högst aktuell inför Allhelgonahelgen. ALLHELGONASe så frostbitna det är en så kall och mörk
novemberkväll
när nu snart hösten
åter släpper taget
med en ny vinter
som söker greppet
och snart så har den
åter vunnit slaget
när det nu skymmer
över gången
där smyckade gravar
står på rad
där nu släkter vandrar
under tystnad
på alla de vilsna
själarnas estrad
så tunga tankar
där i natten
om alla de kära
som har lämnat oss
som ett fenomen
i nattens dunkel
de skapar gnistrande
små minnesbloss
så vi tänker på dem
vi fortsatt älskar
just som våra helgon
de nu fått frid
men när som sorgen
åter får sitt fäste
då våra egna känslor
på nytt tar vid
det hörs nu musik
från kyrkans sal
så vackra toner
bärs av nattens vingar
när som klockorna
där i kyrkans torn
för allas vår stora kärlek
de i natten klingar
så utav vördnad
där i allahelgons natt
på en så vackert
stillsam kyrkogård
nu när alla våra ljuslyktor
på nytt har tänts
till våra älskade
och hädangångnas vård
en så ståtlig plats
fylld av salighet
den röda höstmånen
i detta mörka lyser
när ett sus av viskningar
förnimms i mörkret
av dessa röster från förr
vårt inre där i nuet ryser
 Copyright © AndLou
Bunden vers
(Rim)
av
AndLou
Läst 63 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2022-11-04 11:54 
|
Nästa text
Föregående
AndLou
|
