Högt över land, så som långt ner i det blå
Där slöts ett magiskt band, som jag ska förklara då
För så som ovan jord, även djupt under vatten
I mer en bara tomma ord, på dagen som på natten

Där lever ännu en energi, som många har glömt
En form av ändlös magi, som vi inom oss har gömt
Den finns där för oss alla att finna, om vi den söker
Ja, alla kan den där vinna, om vi verkligen försöker

Ett sken av oändlighetens ljus, skapat ur en stjärna
Som finns i var mans egna hus, i hjärta som i hjärna
En helhet delad i två, med en tanke att koppla samman
Djupt inom dit vi alla kan nå, där lever denna flamman

Given av allas vår moder, av universum sig självt
I form av rinnande floder, däri hon detta har välvt
Skapat ur det primära, unikt för var kvinna och man
För oss att kunna lära, ur hennes sköte detta rann

Livet och dess ljuvliga gnista, med kärleken den bär
Med det allra första och sista, allt i vår egna sfär
Likt grenar i ett livets träd, med dess tusentals blad
Är vi komna ur dess säd, för att förenas i en triad

Vem är jag som detta förtäljer, som ger er dessa ord
I bilder som ni själva väljer, att sålla på ert bord
Vem är jag att er detta ge, utan att kräva något åter
Att i ord denna kärlek kunna se, i flera små anekdoter

Många kallar mig för Pan, ett väsen av naturen
Fler bär mig som talisman, ser mig som ett av djuren
Jag har både mina klövar, och mina horn i par
Över hela jorden ja strövar, och här ger jag mina svar