Tystnaden; den omslöt mig
Blev solid med åren
Andra kunde känna dess tyngd
Världen, jag, blev ett ingenting
Det sipprade in i mig
Fyllde mig och omfamnade mig
Allt jag önskade
Var att inte finnas till

Rösten; hon väntade tills jag vågade
Tills jag själv vågade höra den
Jag minns inte vad hon sa
Och jag hade inget språk
Men allt hon behövde göra
Var att vara beredd att lyssna
Jag prövade min röst

Orden; jag kastade dem ifrån mig
Motstridigt, i total exponering
Vävde samman, snart ett språk
Sedan möten, utbyten, kontakt
Mina ögon mötte deras
Deras ögon mötte mina

Samtalen; ge mig mer, rör om i mig
Bryt mönster och skapa nya
Nya vägar att förstå
Jag vill lära mig fler språk, skriva dikter
Formulera mig med kirurgisk precision
Nyanser i ord, blickar, beröring, skratt
Dela det med mig
Jag vill lära mig allt

Intimiteten; skräckinjagande, tung
Ett sätt att förlora allt
Också varm, silkeslen
Håll mig i handen
Vandra med mig i natten
Lyssna när jag sjunger för första gången
Det är allt jag någonsin önskat mig
Ett sätt att verkligen finnas till