jag ser dig inte längre
jag känner inte din hand i min
jag kan inte smeka din kind
kan inte vända din kudde
rätta till ditt täcke

hur kan döden vara så fräck
och ta en mamma från sitt barn
jag vill ha dej här
jag behöver dej nära

saknaden efter dig är
för jävlig
det gör så ont att
jag inte kan ta det till mig

jag bara vet
att insidan av mig är alldelens trasig
jag vill inte kännas vid
hur jag egentligen mår

vad är det man sörjer???
sörjer jag att du är berövad ditt liv?
eller sörjer jag att du inte finns hos mig?

Skit samma
det gör likförbannat ont