Augustinatten ropar
namn jag hade glömt,
minnets fågel åter loopar,
måste tända cigarett

ridån åt sidan kort sekund
en gräns passeras av den käraste jag mött
hav som dånar i avstånd som en lukt
om igen, måste tända cigarett

och på den scen ett skådespel
det skönaste jag sett
havets ljud i hemlighet, hon dansar för min syn
ridån går ner till slut, jag tänder cigarett

och natten inom natten lägger sig
intill mig som min hund
vill ju sova nu
men röker än en stund