Där
Mitt i skavet
Det lilla ljuset från lampan som glömde släckas
Och några fina ord
Som får lampan att kännas som en skugga
Som får hjärtat att slå igen och knuten i halsen att lossa
En hand på axeln
Eller två
Och sen en stillhet som varit efterlängtad, det djupa andetaget när man simmat upp till ytan igen, att sparka av sig skorna och den första utsträckningen av tårna i gräset när det äntligen blivit tillräckligt varmt och det spelar ingen roll om det kommer jord under naglarna eller grus i skon eller om jag snubblar på mitt skosnöre för det är exakt såhär det ska kännas
Och det är fint
Kanske bara nu
Men det är fint