Hej, jag heter Lilith

Förut krossade jag mina piller innan jag snortade dom
nuförtiden krossar jag mina killar innan jag dumpar dom
låtsas gilla dom först innan jag fimpar dom

spenderar tusenlappar på hudkrämer
och onödiga necesiteter
för att göra mig mer tilltalande
inför allmänheten

jag styr allt förutom vädret
väntar bara på rätt läge
går han lågt så går jag lägre
går han högt så är det värt det

jag kommer virka nya nervbanor i din hjärna
jag kommer försöka att förklara,
du kommer hata mig när vi är klara
men jag tycker ändå att jag förtjänar
ett sms tillbaka
varför i helvete kan du inte bara svara?

Mitt hjärta är av guld, min lever av platina
jag kände ingen skuld när du stod och grina

jag såg hur tiden långsamt täckte oss i patina
hur livet långsamt fläckade oss, hur vi sakta förtvina
hur knoppar brast för att sen täckas i frost,
hur löven förmultnade och blev kristallina
på nytt

sommarsolståndet reinkarnerar, allt uppväcks av solens kyssar på dess panna
vilka hade vi varit om vi valt att stanna,
om vi inte flytt?
kolla bara vart vi har hamnat
vi borde inte vara med varandra
vi borde hitta andra än varandra
att hålla i handen.

Jag hatar dig och dina vänner
men för dig hade jag korsat gränsen
vad är allt om inte guld som glänser?
som om jag har tappat känseln
men kommer du för nära bränns det.

vi kommunicerar via ryktesvägen
får viskat i mitt öra vad du säger
våra grupper är som olika läger
och jag har fortfarande dina grejer
fast det är du som tagit allt jag äger
längst in i byrålådan ligger dina kläder.

Det gjorde inte så ont som jag trodde
det gör inte så ont som det borde
Jag har redan sörjt oss i flera månader
ur sorgen gror inspirationen
och bakom varje gatuhörn
finns en ny kavaljer

Jag kunde inte lämna dig med mitt huvud högt
och min blick fäst vid horisonten
dissekerandes solnedgångens paletter
för du är fortfarande fast i den livsstilen -
cigaretter, alkohol, sorg och tabletter
och jag vill ta mig därifrån,
till något större, något bättre.