På morgonen, när sjöar gått förbi.
Susar hon förbi som en fjäril.
Rör du vid henne förblir hon aska.
Håller du om henne vänder du ett blad, i boken där vi bor.
Jag har aldrig sett henne i hela mitt liv.
Skulle du behöva henne, om hon varit din?
Kan du känna henne när du lever fritt?
Skulle du ta henne när hon har gråten i sin hals?

På morgonen, då hon vaknar.
Du kapade av hennes vingar-
och hon går.
Hon vandrar skamfullt igen.
Så skamfullt igen.

Å ängel, var hör du hemma?
Om jag kunde teleportera, skulle jag vara i ditt hjärta.

Hon är en ängel där hon är.
Jag kommer än ihåg då jag slöt hennes ögon.
När hon avled långsamt.
Och fridfullt.
Adjö du underbara ängel.
Adjö.

I röda rummet
Då jag vaknar upp bara för att komma ihåg vart jag var.
Jag var så dum.
Det var jag.
Jag kommer att utöva mitt liv till smuts.

Teleporterar du? Min kära.
Det är sånt jag begrundar.
När jag klippte dina vingar, i det röda rummet.
Jag kommer ihåg
att du såg henne röra sig där inne.