Sörjer fortfarande vad som inträffat dig.

Ständigt undvikande och i tvekande sänkt,
pyntar dig med intryck och ord från fånar:
speglandes vad andra inte heller tänkt...

Så långt lidet att du saknar egna tårar...


Granskar de mest misstrogna blickar:
instängda och oförmögna: ändå så fyllda med girighet,
famlande efter att kunna undvika sin egen överlevnad:
ligger som hjälplösa trälar under det missriktade hatet

Fångar ännu en okänd liten botten under värdelösheten:

att i falska nyttan nötas ner, sökande efter sårbarheten,
efter själva iögonfallande vekheten insatt i styrkan
medan åren endast kan odla dig några siffror

Slödder söker efter att göra sina namn med all värdelöshet
som om det kunde vara likvärdigt ett namn i ära och renhet!

Allt är föga värt några slitstarka ord om man inte kan leva...

Men, bortse innebörd, rim och dumhet,
lyssna åtminstone nu... Fly din tomhet.