En humla lever livet i skog och mark, men vet, att i nästa sekund bär det av till ett tjog ängtistlar, lavendel, jasmin och vinrankor i en trädgård med honungskakor för Ikarus estetik.

Flit är mödan värd
annars blir livet en otäck härd
även för en lärd, surrade humlan.

Vädret gör som det vill,
och humlan ser till, att hålla till
där det inte regnar.

Mödan värd är slit ändå,
om humlan nu ingår i ett skrå
är det för lite flit en minut eller så.

Poesin skissar en miniatyrscen:
"Jag är bara en liten humla, och om
mig står det nu i några verser!"