Alvaret i lustgården bär vokaldansens mask.
Tredelad bör den vara som en gudainspirerad, sörjande och svunnen skald. Sångerna är möjliga att skapa igen.

En vokaldans, som Hjalmar Gullberg diktar om i Ögon, läppar.

En klangbotten från elementen hörs i idyllens brus,
antar sedan flykt till skog och sund i en by.

Långe Eriks ära för ö,
är en fyr som ger ljudsignal
från en vit glödlampa i skymningsdiset!
Odysseus hittar hem, och nu snart måste
versmåttet bli till.