Det var en gång för längesen, innan datorer fanns.
Man umgicks på ett annat vis, med lekar, spel och dans.
Man lekte kurragömma och tävlade på skoj
och lärde sig att cykla på mammas gamla hoj...

Då var du liten parvel, med kroppen full av spring.
Du levde mitt i stunden, glad för just ingenting.
Nu är allt detta borta. Det var så längesen,
som i ett tidigare liv, man aldrig får igen.

För åren går, man gifter sig och skaffar egna barn
och livet väver mönster och tiden spinner garn.
Men mönstret det är dolt för oss och svårt att rätt förstå.
Men man kan välja färgerna, så bilden ej blir grå.

Var rädd om dina färger och om den tråd du har!
Slösa med ljusa pasteller! Väven blir underbar!
Som en förtrollad matta, du sedan kan flyga på
högt över mörka skyar, när himmelen är grå.