Ordnade sin kjol. Satte sig tillrätta. 
orden som överlever bakom allt.

Språket som lägger sig som en drömd 

manskropp över min gömda längtan. 
Inatt är tröttheten min räddare och 

mina äldre texter ett slags liv ifrån 

men trots allt mitt liv. Någon som 

sade att jag kved, att det högg till så

att det brast. Någonstans utifrån sågs 

jag som tydligast. Fingrarna som släpper 

tangenterna sekunden innan det börjar brännas. 

mitt liv.