jag vill måla
din gångstil
som om det gick att filma
ett fotografi
för när du ler
så mörknar dina ögonfransar
du ser ut som
om du tänkte på nåt
ingen annan såg
som om jag
vore din hemlighet

allt jag vill göra
är att trycka upp mig
mot en vägg
med dina arm-muskler
och oljiga händer
för annars viks
mina ben
kan inte hållas upprätt
utan dig

dina ben stänger in mig
ja, för du vill inte
jag ska gå
så, jag går inte

jag ler, säger vi
med stockholmsdialekt
och du härmar mig.

du är oändliga lager
men samtidigt något så enkelt
som en lök

du är snäll
låter mig äta tacochips
från din tallrik
omtänksamt hjälper du mig

du säger att jag är gullig
att inget pratar som jag

du är också ganska gullig
och ingen ser som du

du visar gulliga djur
frågar ironiskt
"vill du prata om det"
är lite macho
på ditt eget sätt

manspread är sexigt på dig
för du skulle aldrig
förminska
för du ser världen för vad den är
ja som om ditt ego
icke-existerar

du säger det e luugnt
eller du kan aldrig pleasa alla
du kommer alltid vara "the villain"
i nåns historia

koncept jag inte kan stava till
säger du lika självklart
som kärnkraftverk genererar el

jag älskar dig,
Sofia