Hård bänk där jag fantiserar.

Slänger en fimp ner på perrongen där redan tusentals fimpar skräpar.
Jag är precis som alla andra.
Tittar på när tåget spottar ur sig alla passagerare.
Ska till jobbet, affären, skolan eller hem.
Motoriskt så stiger jag på min tunnelbana.
Som robotar sitter vi alla här.
Jag kollar i min bok och låter min syn smeka bokstäverna.
Vet inte vad det står.
Tar inte in något.

Jag gör precis som alla andra.