Lossa min vårflod! Ge mig stormsteg! Ersätt min onatur!


Det biter till.

LOSSA MIN VÅRFLOD!

Våren stiger. Ån lever på min smälta snö och is
medan dimman tiger stilla och vet sitt ursprungs pris


GE MIG STORMSTEG!

Ovädret kom. Drog hårt fram över skogssuset,
rastlöst med luggslitna kläder huggandes i ljuset


ERSÄTT MIN ONATUR!

Naturens hand till mun är inte längre en kär stig



Har som synes överlämnats till Våren
vilken klär inga spår kvar efter frosten



(Skar in i det rimliga och var sant imklädd)