Du
Som ju alltid sagt
att energin inte finns till
som ju plockar mina blad
Ja, du plockar som vore jag
ditt privata äppelträd

Med grenar som sträcks
armar som väcks

jag tror stenhårt på dig
det du bär på som tynger

Fastän

Du

Inte

Erkänner

Det.



Du
som ramlat runt i mitt huvud
så länge nu
Sträck på ryggen, andas djupt

mina brev hamnar kanske inte
i din inkorg trots allt

Kanske bär de en sorg
du inte orkar med just nu
mina ord, ilska och rädsla

Jag förklär mig i kärlek
du nynnar på min låt


Och kanske

kanske


kanske



Är det nu

jag förstår dig