Skall du fara till Indien, min Mary,
från gamla Scotias kust?
Skall du fara till Indien, min Mary,
just längs Atlantens brus?

Sött mognar äpplet uppå grenen
med en kalk och apelsin;
Men Indiens fagra förtrollning
den liknar aldrig din.

Jag har svurit vid Himmelen, "Min Mary,
jag för alltid skall vara trogen dig!"
och må Himmelen mig bortglömma,
om jag minns löftet ej!

Å, ge mig din tro, min Mary,
och ge mig din ljusvita hand;
Å, ge mig din tro, min Mary,
så lämnar jag Scotias strand.

Vi har svurit vår tro, min Mary,
i kärlek för att förenas;
Fördömt är det som skiljer oss åt!
I otid och tid, allena!



Will ye go to the Indies, my Mary,
And leave auld Scotia's shore?
Will ye go to the Indies, my Mary,
Across th' Atlantic roar?

O sweet grows the lime and the orange,
And the apple on the pine;
But a' the charms o' the Indies
Can never equal thine.

I hae sworn by the Heavens to my Mary,
I hae sworn by the Heavens to be true;
And sae may the Heavens forget me,
When I forget my vow!

O plight me your faith, my Mary,
And plight me your lily-white hand;
O plight me your faith, my Mary,
Before I leave Scotia's strand.

We hae plighted our troth, my Mary,
In mutual affection to join;
And curst be the cause that shall part us!
The hour and the moment o' time!


(Vänligen använd ej denna översättning utan tillstånd.)