Ha mig i minnet då jag steget tar,
ett långt steg mot det tysta, stilla land;
Då du ej längre nu kan ta min hand
och jag mig vänder om men icke far.
Ha mig i minnet då du icke mer
förtäljer mig om din framtidsidé.
Kom ihåg blott mig, du förstår att det
då bliver sent att ge råd eller be.
Förgäter du mig däremot ett tag
och minns mig sedan, snälla du, sörj ej:
Ty om grymt mörker lämnar efter sig
ett spår av tankarna jag haft en gång,
bättre att du i glömska ler var dag
än att du minns mig med en sorgesång.

Remember me when I am gone away,
Gone far away into the silent land;
When you can no more hold me by the hand,
Nor I half turn to go yet turning stay.
Remember me when no more day by day
You tell me of our future that you plann'd:
Only remember me; you understand
It will be late to counsel then or pray.
Yet if you should forget me for a while
And afterwards remember, do not grieve:
For if the darkness and corruption leave
A vestige of the thoughts that once I had,
Better by far you should forget and smile
Than that you should remember and be sad.


(Vänligen använd ej denna översättning utan tillstånd.)