Ödslighet är vardagsmat
Det spelar ingen roll om man växlar fokus mot himlen
Där molnen har en vansinnig uppgörelse om utrymmet
Eftersom en vindkåre rör sig i takt med dina steg
Och det efterföljande mörkret sluter rummet för dina förnimmelser

Snart skapar månen en bild av enbart dig
När din blick inte kan vila någon annanstans
Ty över den dunkelblå kajen
Försvinner den värld som var din
I speglingspillningen från ett trafikljus


Är ödsligheten en mänsklig uppfattning eller är det en del av verklighetens sanna natur