Hon ville bara stjäla…
Julmarknader fanns inte under ”gamla eran ” men valde o ta med de då jag personligen tycker de är magiskt med julmarknader.
Julnovell: Kyss under misteln
Hennes guvernant anställning
hade plötsligt blivit obefogad
för bristen av jobb o slängdes
ut från familjen
Seraphina vandrade
hjälplöst genom en
annalkande snöstorm
som bitande la kyla i hennes skor
när barn störtade förbi
de rev upp henne
dom skulle ha en familj över jul
Hennes hjärta blödde efter en
handpenning när hon stupade framför
värdshuset på knä o gyllene hårsvall
fall som slöja för ansiktet
Hon sket fullständigt i vad societeten
skulle tycka om hennes uppförande
dom kunde gått se henne utan status
Lord Charles Belmont
var ute i snöyran med Eve o Diana
flickorna behövde en ny guvernant o
fastän hon skämde ut sig fanns nåt
ömmande kvar i den bistra lordens hjärta
Han stannade vagnen
erbjöd milt tillflykt över jul
flickorna sneglade med
spirande blickar nyfiket fram
gömda bakom hans underkropp
hon fann sig överraskat
titta upp bland hårsvallet o tack ja
med en korruption att förleda
Hästvagnen sprang fram på lyktgator i färden
mot julmarknad då fanns inte de bistra då
verkade de som Eve o Diana
tycktes få allt av Charles
Mr Belmont befall kusken att
åka fortfarande när han kall i blicken
vänder sig till Seraphina
i bister ton lägger han
massa frågor om hennes tidigare
anställning som blev ett vansinne
hon kämpade hålla undan
hon hade ingen lust att berätta
hur mycket hon faktiskt sakande
Montgomerys barn o se dom på
en julfesten utan henne
de stora krossade dom hade i
blicken när dom skilts åt
Hon gav honom en lika kylig blick
tillbaka utan att säga ett ord
Seraphina höll sig i bakgrunden
när två små pyntade brunetter
yrde skrattandes runt bland
gröna o bruna tak med dockor,
byggklossar o slädar
Han etsar ständigt fast sin blick i
hennes härligt kurviga kropp
Bestämt springer hon till flickorna
-Seraphina kan inte du välja.” piper Diana
Finner sig själv små le o en glimt tänds i bröstet
när hon väljer en släde , detta skulle bli elände
mr Belmont betalade o vände blicken och varmt log
ett leendet han brukade le till flickorna när
hon spänner blicken mot vinterhimlen
Hon undvek lordens blick
ingen livsfarlig situation igen!
han såg istället hennes framtoning
snöflinge täckt gyllene änglahår,
oskuld i ögonen o svepande gång
Julaftons kvällen
skuttade flickorna runt i snö
med henne sedan ruschade
i den röda släden med silverskenor
Eve ger en kommentar om hennes yttre
något som lämnar hennes hjärta
med avtryck även gör henne skräckslagen
hon älskade barnen!
En liten tår föll från hennes kind
hon hade saknat miljön av barn
till o med lorden lyser från avsatsen
hetlevrad i brun vinterpäls runt sin kropp
på den vita stolen
Situationen började bli livsfarlig
hon smög in i godset
hon kunde klara sig enskild
en avfärd från Charles
skimmer i ögonen som
framkalla hårt slag i hjärtat
roffar guldsmycken med juveldetaljer
innanför den svarta dräkten
Hånflinande smyger lorden bakom
Förskräckt vänds en långfingrad kvinna
oskuldens blick framför allt
släpper smyckena med klirr
istället smyger en kyss och
hans händer sensuellt
över bysten o hon ger efter…