Senaste gången
jag såg dig
det var första gången
jag insåg att där fanns
så mycket mer,
att se,

bortom all vardaglig trevlighet
fanns ett allvarsamt stycke liv,
en verklighet som inte kan,
och inte heller bör, förbises

för den är där
för att just bli
uppmärksammad
och det var då,
senast jag såg dig
som jag förstod
att där fanns
så mycket mer.

Att vilja se
är inte samma sak
som att tvingas inse,
inte heller det kan vara
sådant innehåll
så att man inte kan,
eller för den delen
inte bör,
ta till sig det
som något avslutat,
för det är bara
början.

Början på något
som ständigt
blir större
och bara vetskapen
kan vara skrämmande
för verkligheten
så som den är
kan uppfattas som alltför
direkt
och därigenom
för påtagligt
för att kunna erfaras,
på riktigt.

Och senast jag såg dig
blev allt
på riktigt.