Jorå. Jag kan vara sånhär också :-)

Sov gott

en liten rörelse i bröstkorgen;
som en hund som rullar ihop sig eller
som rutornas skälvning vid åska
men egentligen
det första trevande försöket
att vara utan dig -

du somnar
men alltid innan mig numera
och du vänder dig
men inte längre mot min hud

till och med i sömnen;
en skiftning i dina händer när jag når dom
som en gammal dams knotighet eller
som avigheten hos ett nyvaket barn
men egentligen bara
de första smygande bevisen
på vårt avsked -

något har förändrats viskar jag
och din rygg håller med

Fri vers av Propella
Läst 2528 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-08-23 11:12

Skriv ut
Spara som PDF

Soessan \"..en skiftning i dina händer när jag når dem..\" \" men det är bara, de första smygande bevisen, på vårt avsked\" De raderna säger allt ! Totalt hel jaevla underbara :) Fyllda med inlevelse på att man snart ska skiljas, måttligt med saknad =) Kram 2007-04-08

ordterroristen värt att säga att du sannerligen kan även detta. Andas kärlek, sorgligt alster. Vääldigt vackert slut 2007-03-01

Patrik Lind fruktansvärt bra kort och gott! 2006-10-16

Emilia Berg Ytterligare en dikt som slingrar mig med dom fina vältänkta mjuka ord. 2006-10-06

Hemsken Säger bara kort och gott: Otroligt BRA! 2006-09-15

Jan Cederlöf Jaa, det är ju bara att buga och bocka inför denna lyriska talang som vanligt; utvecklingen äro påfallande gynnsam; och man bliva het av längtan efter nästa dikt.........................!!! 2006-09-12

wannabi Lysande! Avslutet sitter som en smäck. :) 2006-09-11

elinli du är makalöst bra. hjälp! älskar hur slutet knyter samman hela kalaset. medger att de två sista raderna får mig att rysa. som sagt, bra! 2006-09-10

john ekström vavava?! jag trodde jag hade gett kritik till denna tidigare.. du skriver som ingen annan må jag säga, denna dikten har jag läst och läst och åter läst.. "något har förändrats viskar jag och din rygg håller med" underbar.. 2006-09-10

Clara-Fina Vemodet kommer till mej när jag läser denna dikt. Den är vackert skriven och det får mej att känna känslan. Ensamheten lever här känner jag...och kanske ett godnatt till en falnad kärlek. Eller en kärlek som kan väckas till liv...Fint. / Clara-Fina 2006-09-04

Poetnissa Otroligt bra förmedlat! Känner igen mig och det gör så f-bannat ont och är så vemodigt att uppleva och att läsa. Fy för ryggtavlor! Bra! 2006-08-28

jahapp Aj som fan vad den där brände...men hur ont den än gjorde kan jag bara buga inför hur overkligt verkligt du lyckas förmedla situationen/känslan...helt sjukt bra!! 2006-08-27

doxy Ja du... du kan vara sån här också, och när du är det tycker jag att du är som bäst. Du sätter fingret så jävla exakt på hur det känns och jag känner hela den där ångesten riva i mig trots att det är mitt på dagen och jag är lyckligt kär och inget borde kunna nå mig på det här planet. Men när jag läser raden "som avigheten hos ett nyvaket barn" vet jag så väl vad det handlar om, och önskar att jag inte gjorde det. Men det blir såklart en femma, just därför. Hurra för dig! 2006-08-26

Nilla E AAAAJ! å jag känner igen det så hårt så det svider till i hela mig. jag har dock aldrig kunnat beskriva det såhär bra. fan dig, men tack, för att du är ju jävla grym. LOVE YOU!!! 2006-08-24

a h de v det är fint.. rutornas skälvning vid åska.. det kan kännas precis så i bröstkorgen, hur kan du hitta alla fina bilder undrar jag, själv sitter jag och värker fram tråkiga ord, till vilken nytta, när du redan skriver om det jag vill skriva om på ett mycket vackrare och ett mer utomordentligt precist och spännande sätt, det är en vanlig känsla: att ligga och känna så mycket bakom någons nakna rygg, och du fångar denna känsla utmärkt med ditt känslocowboyslasso. tack för att du delar med dig av ditt sprudlande mentala liv. 2006-08-24

ej medlem längre Shit! Skitbra insikt av känslan får man av denna text! En favorit! Sambolivets slutskede... 2006-08-24

Jer Den här vill jag inte läsa, vill inte höra... igen. Jo, jag känner igen detta allt för väl... som du förvarnade mej om! " ...egentligen det första trevande försöket att vara utan dig " Tycker jag ge dina utvalda liknelser mening och sammanbinda de väl i dikten. Fint. Bra med kursiv i nästa stycket som känns helt rätt tycker jag. Och sen näst sista stycket... holy moly! Jag sög så hårt på varje ord att käkbenet är öm. Åter behagfulla ordval som klargöra metaforens innebörd. Very nice! Känner mej osäkert med avslutningen, då jag tror inte att du är så kall att du "viskar", utan var nog en reflektion, eller? "och din rygg håller med" Blev hans fullgod svar. Och perfekt, tyvärr. Bokmärkt för evighet. Ps. Gillar inte bindestrecken, som ger mej ingenting. 2006-08-23

ej medlem längre Bara sååå skitbra, sorgligt till max, gillar hunden! 2006-08-23

Jessica Ebbesson Vackert i all sin vemodighet. Tycker mycket om första stycket. 2006-08-23

Ola Rydberg Känner igen mig tyvärr du beskriver det bra gillade speciellt slutet 2006-08-23

mysanpysan kommer på mig själv med att nicka och mmm:a instämmande dina jämförelser ;"som en gammal dams knotighet eller som avigheten hos ett nyvaket barn" är störtcharmiga trots det isande kyliga faktum du beskriver tänkande och lugnt framförd en stillsam insikt Stilrent, kan man säga så om en text? jag har tänkt på dig hur mår du? 2006-08-23

Bevingad Fin dikt. Men jag vill slå ett slag för alla som måste sova bortvända som jag som har fobi för munnar som andas mig i ansiktet när jag sover. Men ryggar betyder ofta förändring i tankar och känslor det håller jag med om :) 2006-08-23

mariann Dessa förbaskade ryggar - hatar dem! Du för fram känslan väl. 2006-08-23

Bump du är oslagbar. jag älskar det här som allt annat du gör. sista korta stycket gör ont i mig, det är det absoluta bästa i texten som är helbra hela den... 2006-08-23

Varjovalo oj, fångat "somnatmedryggenmotvarandra" känslan bra. Hatar den känslan oxå! Keep on burning... 2006-08-23

kärleksbarn oslagbart vackert som alltid :) sorgligt men fortfarande vackert! tack! 2006-08-23

TiVa Åh, så sorgligt.. men också igenkännande så det gör ont.. Femma på den.. 2006-08-23

R4ikirI Helt otroligt bra. jag hatar denna känslan men ändå har den nått mig så klart många gånger. Och du får in den EXAKT. underbart bra! 2006-08-23

trasdocka det 'ör såhär jag drömmer om att skriva. "men inte längre mot min hud" "något har förändrats viskar jag" "men alltid innan mig numera" dessa små kursiverade rader säger mig mer än vad flera hundra rader av någon annan text försökt förmedla. det är rätt, och ändå så fel. men det är precis så här det ska vara. absolut på pricken . fullkomlligt förälskad i dina ord. 2006-08-23

molly crayons du uttrycker just den där känslan som det handlar om så bra här. sådär kan nog de flesta vara. tycker om. 2006-08-23

Mats L. Gripande ord 2006-08-23

Neal Bra dikt även om jag inte riktigt förstår allt, men det kanske är meningen ! 2006-08-23

Dan Linder och även här är du bästast. Så många formuleringar, en tragiskt tät stämning av tudelad ensamhet, av avstyckad gemenskaphet... Jag ska vårda den här. You rule. Poetissor i svart tylle göre sig icke besväret jämte dig. 2006-08-23

steffe struts Smärtsam läsning som många kan känna igen sig i... Snyggt, formulerat och lagom långt. Stefan 2006-08-23