natten blev som värst
när drömmen blev en mara
morgonen slet andan ur bröstet
när känslan inte stillade sig

lugnet fanns i skogen
den sviker aldrig
inte ens när himlen gråter

andan hittade tillbaka

en kort stund
kanske bara en minut
bröt solen igenom det grå

skrattet kom som en lättnad
rådjuret flydde