Vankelmodiga tekoppar
skeppas in och ut ur köket
lugna nerverna
undvik känslostormar
ett levande kolli var beställt
tekannan tjuter igen
en ensam tepåse
faller ned i en ensam tekopp
som dricks av
en ensam gammal kvinna
som sedan ett decenium
endast umgås med de döda
taktfullt rör hon i sin kopp
och minns
de dagar då hon levde fullt
prydde sitt hår med Liljor
och drog sin Kärlek med Våld
ur universums Svarta hål

I ljummet te skålar hon
för de dödas liv i drömmar.