Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Hon lever ett bra liv, trodde hon.


Prinsessan

Hon borde vara lycklig.
Föddes i en kunglig familj.
Kan få allt hon pekar på.
Snäll familj.
Men hon känner sig ensam, ensam och olycklig.
Hon gråter om kvällarna för ingenting.
Hon vågar inte berätta. Vill inte.
Hon känner sig svag, ingen makt. Men ändå tung, tung som bly.
Hon släpar sig fram genom det kusliga slottet.
Hon har aldrig känt vad lycka är. Hon känner sig bortappad, spolad.
När hon var mindre trodde hon att hon skulle bli en sån prinsessa som i sagorna. Men det blev helt tvärtom.
Varje natt somnar hon ledsen och olycklig. Ingen vet vad det är.
Inte ens hon själv.




Fri vers av Ida
Läst 224 gånger
Publicerad 2006-09-17 13:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ida
Ida