Sömnlösa nätter passerar
utanför min ruta täckt av damm.
Där på tredje våningen
i min verklighet.

Bilden av dig plågar mig så
att världen utanför tycks falla.
Min kropp mitt hjärta och själ
vrider sig av smärtor.

En så enkel sak som kärlek
som skänker oss så mycket vackert.
Aldrig trodde väl jag
att den även skulle bli min död.

För att leva utan dig
är för mig inget val.
Att inte leva i ditt ljus
och älskas utav dig.