Jag badade; en kontrast av kallt badkar och hett vatten. Karet välvde sig under mig, vattnet stog mig över öronen. Ovanför himlen stjärnorna; tak emellan. Jag tänkte; mina ben har en underlig men tilltalande korthet som gör dem fina, och ganska kraftiga och starka. Magen värre, kroppen oformlig, som deg. Huden grotesk som Gunnars dikter och ganska slapp. Håret rött, ögonen har en vilja att vara gröna. Blodådrorna en blå karta på bröstet. Inte tillräckligt vit för att kunna gömma mig i snön som haren, inte tillräckligt mörk för att tycka om solens beröring. Jag tänkte på helvetet och vägen som går dit. Mina blodådror en karta för att hitta rätt bland förtappade själar, halvruttna kroppar i högar. Till vänster bland benen, sen höger. Djävulen möter mig på vägen med öppna armar, hans bästa barn hade jag varit om saken hade varit annorlunda. Om det hade fallit sig som så att jag hade varit lite mindre skrämd av det stora och det svåra som väntar på vägen mot förtappelsen, den ljuva befrielsen. Jag villeta ett gevär och skjuta, mörda i helvete, sända alla dit dom ändå ska vandra förr eller senare. Andetagen tunga, tiden rinner bort mellan fingrarna, kramar avtryckaren, ännu en försändelse, ännu en. Jag som frälsaren som befriar människan från detta onda som livet är, som låter henne gå tidigare mot himmel eller helvete. Jag följer henne på vägen, ett mindre steg före eller efter med min blåa åderkarta. Spränger alla gränser, folk jag tycker om eller illa om med mig i striden vid sidan av; betraktar, faller inte med dom andra.

Korsfäst ska jag hänga, magen fortfarande slapp för allas beskådan. Slakta mig långsamt skulle jag skrika, med det mod jag inte besitter, och njuta av lidandet hos de beskådandes blickar. Nu istället rädslan, önskan att vara till lags, som en hund skulle jag slicka golvet hos alla som vill skada mig, så de istället klappar mig på huvudet – duktig hund.
Den hand som slår mig ska min tunga uppskattande vidröra, den hand som stryper mig ska jag slicka med samma iver. En självplågares ständiga öde, självbestraffning, underkastelse.