Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

edens lustgård




I

det växer blommor ur min hud
rötter spräcker mina ben
sträcker sig efter spretig gravjord
och

II

vatten döper mina fötter
de bedövade änglarnas sinnessvaga andetag
visar vägen till nervträdgårdarna
går jag

III

med min bleka stjärna sträckandes sina
tentakelarmar mjuka fångstnät likt en
havets stjärna
kapad i bitar växer den åter in i sig själv

IV

det växer träd ur min hud
strävsamt plågande sig själva
de öppnar sina ögon fäller sin bark
ormen kisar ur sitt latenta dödsbo

V

i änglarna rör sig ormen makligt
i trädgårdarna hans gift
han är romanesk, min stjärna is
jag är ögonlösas famlande
nedför branten




Fri vers av Turid
Läst 1214 gånger och applåderad av 6 personer
Utvald text
Publicerad 2004-12-07 10:32



Bookmark and Share


    Cruz Laguerta
Andra har sagt det jag enar DETm diggar din stil, skorpionkvinna kanske?
2009-11-26

  Nanna X
texten är levande och växer liksom innehållet, så skickligt skapat!
2009-09-12

  Tvillingsyster
otroligt vacker och suggestiv text. fastnade också för
"de bedövade änglarnas sinnessvaga andetag", trots att jag har stor förkärlek för änglar och egentligen inte tycker om att tänka på dem som sinnessvaga. :-)
men du fångar mig med orden, det var ren njutning rakt igenom!
2005-12-12

    ej medlem längre
väldigt vackert verkligt varierat värdigt vad ska jag säga? :) ... den sista strofen öppnar hela landskapsbilden och berättar om mystiker-traditionen (kan vi kanske kalla det?) väldigt galant
2005-07-09

    eko
Du skriver rörliga bilder som väver samman skönhet och obehag. Vackert.
2005-07-04

  Hans w-art Westlund VIP
urläcker text. rekomenderas idag. tack.
2005-02-20

  Cicero
...en mycket bra formkänsla, Turid! Den indelning i numrerade "avsnitt", som du gör här, ger en subtil stadga åt texten.
2004-12-14

  Knas_
man blir alldeles lugn när man läser den.
härligt, härligt, härligt!!
2004-12-07

  Myself
skrivet med en känsla av meditation.
2004-12-07
  > Nästa text
< Föregående

Turid
Turid