I

liv spirar ur kött
ur mina handleder föds
ett träd med krona, svart
spretar mot sotig himmel
bland skuggorna, i grenarna hänger
de döende korparna deras vingar klippta
fastspikade mot stammen röda ögonen


II

spindlar lämnar min handflata
föds ur ärren och flyr blodet
försvinner in bland mina knän
bland vecken av mina hundra knän
i min mun ligger jorden fuktig
vattnet i mina lungor


III

jag växer in i världen
jag växer in i trädet
spindlarna lämnar mig och jag



III (2)

föds med ett rakblad i ögat
ur den varma jorden formar fingrarna mig
ur svart mylla förlöser de mig
jag blinkar och världen exploderar


...


(etc.)

han har ett ben, en hatt
ett knä av hud
jag kan inte andas genom hans lungor
men han slukar min själ
genom hålet i mitt öra

med sina fingrar formar han havet
får det att höja sig över marken i en väldig konvulsion
han tar steg på steg

-

vi gömmer oss i jorden i graven
vi gömmer oss för solen