Du ska hitta på en dikt.
Den ska heta.... \" dikten\".
Den ska handla om dig och hur du sitter där,
dag efter dag, nästan orörlig.
Du är så stilla, att varje friktion, funktion,
varje liten ändring i intilliggande luftskikt,
gör ont.
Varje färgton som inte är grå
sticker sönder ögonen.
Och OM du ändå flyttar dig
om du reser på dig
trots allt, trots din apati
gör du det långsamt
tungt bekymrad
och du har ångrat att
du ändrade kroppsställning
ända sedan det ögonblicket då du
beslutade att du måste.
Sådär kommer din dikt att fortsätta.
Du kommer lokalisera många fina ord
du hittar dem Där Inne
när du verkligen tänker efter
så hittar du alla fina orden
att klä din dikt med.
Kommer de att förstå dig när de läser?
Du hoppas det
men du kan inte vara helt säker
så du
tänker igenom det
en gång till.
Och det är ju just DET som du är så bra på
TÄNKANDET
föreställningarna
drömmandet.
Du är våran romantiker och mystiker.
Men morfinet du tror att du tar
tar egentligen dig
Det kan du skriva om i din dikt.
Om du inte vill vända dig till alla
kan du skriva om den där
barnförbjudna kärlekshistorien
mellan dig
och dina smärtlindrare.
Men då blir dikten ful.
Och då blir du ful.
Du måste vara noga med
försiktigheten
när du är poet.
Skriv att du är kär.
Skriv att du längtar.
Skriv att du ångrar dig.
Jo, gör det: ljug.
Ljug ihop en storslagen historia
som alla kommer att känna igen sig i.
Måla dig själv som en
älskande hjälte
med svältande självförtroende
och ögon som gnistrar
om man ser rakt in i dem.
Skriv att du gjorde fel
men att det var för någon
annans skull.
Säg att det var värt det
ty din enda identitet
är den hjälpsamme, älskande hjälten.
Påstå aldrig
någon som helst stans
i din dikt
att allting bara är ett sjukt spel.
Folk blir så nervösa då.
Nervöst folk
är inte bra.
Sedan... när Dikten är fulländad
då ska du bara
\" spara som utkast\"
och aldrig aldrig aldrig
publicera.
Du kan gnugga in morfin
i varenda por
och sitta med thé
och bullar som du bakat
och läsa alla ord
som du har hittat
längst Där Inne
Där det gör som mest ont
och där det är som mörkast
när du belyser det.