Aldrig under, solens strålar,
ack ej ens, i sken från månar
har jag ängel, dig fått skåda
Du har ack, likt glöd fått låga
dold i djupet, av det förkolna

Men i svärtan av salig sömn
skall du ängel, likt dagdröm
beslöjas: sotig, solkigt skön
Men så ren, i ädel sanning
kråkvingars ömma omfamning -

likt ett barn i moderns barm,
hålls jag skör, så utan harm
- kramas ur en sista andning
o beseglas vår beblandning
Jag likt Du, äntligt till damm