Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Varför det är du och jag

 

Det är just i såna där stunder då dina händer

ger mig doftförnimmelser

som för mig ända tillbaks till barndomen,

just i såna stunder då din kroppsvärme

radera gränserna för vad som

är din hud och vad som är min

som jag vet att jag aldrig kommer kunna lämna dig

Det är när du ler med ögonen som jag känner

harmonin som ger mig kvittot på

att just vi två är rätt

och när du sedan varsamt trasslar in

dina fingrar i mitt hår och jag ryser

av välbehag från tårna och upp

ja, det är då jag vet att vi två alltid varit ett

och kommer förbli så

 




Fri vers av Agnes
Läst 498 gånger
Publicerad 2006-10-02 11:38



Bookmark and Share


  Jessica Ewa
Med min osvikliga, eviga böjelse för kärlekslyrik i alla dess otaliga former älskar jag naturligtvis det här. Mjukt, ärligt och så fruktansvärt ömsint. Tack! // Jessica Ewa
2006-10-02

  Propella
Ja det är mjukt. Men det är längtande skrivet och någonstans känner jag en viss vemod i texten, bara ett litet sting, och en slags resignation över kärleken. Formatet är perfekt enligt mig, texten flyter som vatten, orden smakar karamell på nåt sätt.

"just i såna stunder då din kroppsvärme
radera gränserna för vad som
är din hud och vad som är min
som jag vet att jag aldrig kommer kunna lämna dig"

Du skriver med alla sinnen.
2006-10-02

  Albert
det är så mjukt och vackert
(det där skriver jag visst nästan alltid)
men det är sant i alla fall
jag tycker om sånt här
2006-10-02

  Lena K Nilsson VIP
Fin!
2006-10-02
  > Nästa text
< Föregående

Agnes
Agnes