Vi ses i vårens sköte, i Paris.
Möt mig vid den oslipade bänken,
till ljudet av solfjädertoner.
Låt oss i unga dagar
längs vackra gator gå.
Njuta av kanaler,
och plantera små frön.
Med simmiga ögon
och rosiga kinder,
bara vara nära

i den stunden.

När vi sedan återvänder
ska jag leda dig
på en bädd av kronblad
till vår ännu oslipade bänk.
Så på ålderns höst ska vi
sitta ner och
låta våra själar tala
med varandra
under rosa himmel

av magnolia.