Redan medlem?
Logga in
....en röst ur det förflutna väckte minnen...
Ekande fotsteg
Skoldansens sista tryckare hade lagt min hand på din höft din beniga ungdom dansade mot min trevande hand genom fickan på din kappa,
stegen ekade på frusen trottoar i backen ner till sista vagnens nästa stopp i natten
en lampaffär lånade sin port till en fumlig kyss
så unga vi var så oskolade i konsten att gå varsamt fram eller fånga tillfället
men våra steg ekar än fast de aldrig nött samma gatstump samtidigt på över fyrtio år
Fri vers
av
Björn Donobauer
Läst 384 gånger Publicerad 2006-10-16 03:05
|
Nästa text
Föregående Björn Donobauer |