Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det bekymmerslösa livet

fångade jag under korta sekunder
det var nog året 1975
ett år i USA
som au pair
med fullfrihet

nästa gång var nog flykten till annat land 2001
okänd beträdde jag ny mark
obrukad
ännu inte skändad
men verkligheten kom i kapp

förde mig hem till barndomens land så tryggt, så säkert
men varför
varför
kan jag då inte bli av med den rädsla jag erfarit under flyktens tid

Är det så illa att rädslan är en känsla så mycket starkare än alla andra
så enveten att gro sig fast in i minsta cell.

Ovillig att lämna

plats för nya känslor.....




Fri vers av Nic
Läst 323 gånger
Publicerad 2006-10-22 00:18



Bookmark and Share


  rebecca d
lämna den till Gud...den fullkomliga kärleken fördriver rädslan...det är mänskligt att var rädd. men han vill fylla oss med sin kärlek istället....(efter en ibland lång process av insikt, förlåtelse försoning sorg etc)
2006-10-22
  > Nästa text
< Föregående

Nic
Nic