Undrar var du är nu.
Kanske där kvällsolen landar.
Eller kanske vid regnbågens slut.

Jag har ont i själen. Den jagar efter dig och får ingen ro.
Förstår inte varför jag söker något som inte går att finna.

Vill ofta ge upp mitt sökande. Åtminstånde de dagar jag mår toppen.
Då sjunker inte tankarna så djupt.

Tänker på ditt ansikte, din personlighet och din närvaro.

Du andades.
Du levde.
Du log.
Du älskade och förlät.

Tänker ofta på min egen existens.
Varje dag som går är man närmare slutet.

Det kommer en tid då alla fåglar lämnar sitt bo.

Människor klagar. Över petitesser. I mina ögon blir de ännu mindre och betydelselösa.
Idag ska hjärnan gå på högvarv. Att stanna upp, tänka efter är ju för flummiga människor.

Tid är pengar? släng dig i väggen den dom sa så. Tid är dyrbart men jag skulle aldrig mäta det i pengar.

Även om jag vore rik
kan jag inte få en till minut med dig..