Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kritik uppskattas. Den är inte klar än.


Flickan utan namn

Hon går där. Sakta, i väntan på att få vila. Att få frid. Hon letar efter något som kan hjälpa henne, men vet inte vad. Mellan två världar är hon fast. Ingen kan se henne, men vissa tror sig kan känna av hennes närvarande. Hon är helt ensam, i väntan på frihet. Vart kan hon hitta svar? Varför får hon inte "vila i frid"? Är det såhär det blir?

 

Det hände under sommarlovet. Hon hade precis varit ute och tältat med sina vänner. När hon kom hem stog hennes föräldrar och skrek på varandra. Flickans lillasyster satt och grät i ett hörn. Hon ville få stopp på bråket, men hon var helt hjälplös. Föräldrarna drog in flickan i bråket. Dom röt åt henne och anklagade henne för att ha tagit en mycket dyr vinflaska. Flickans lillasyster skrek:
- Förlåt! Snälla sluta!
Föräldrarna lyssnade inte, pappan tog upp en keramik kanin som flickan hade gjort och kastade mot henne. Den gick i bitar. Hon sprang ut, ut i stadens omfamnande mörker. Det var mörkt, och inte så säkert för en liten flicka. Dom såg henne inte mer den kvällen. Flickan rusade upp på sitt rum med gråten i halsen. Hon kunde inte gråta inför sina föräldrar. Hon ville inte att dom skulle få känna sig så överlägsna. Kanske lättare sagt, hon ville inte visa sig underlägsen.

 

Hennes föräldrar hade skilt sig. Hon fick pendla mellan dom varannan vecka, men hon ville inte det. Hon ville inte vara med dom alls. Hennes mamma hade brjat dricka och hade jämt en ny kille med sig i lägenheten. Hennes pappa hade hittat en ny, som hatade flickan. Hata är ett starkt ord, men det var rent hat. Flickan förstog inte varför, men så fort hennes pappa inte var i närheten blev hon slagen av henne.  Hennes mamma slog henne också, oftast när hon var full.

Flickan mådde dåligt, det började gå sämre för henne i skolan. Varje dag försökte hon dölja sina sår, både i själen, hjärtat och på kroppen, efter alla slag. Med ett falskt leende och heltäckande kläder visste ingen hur hon mådde. Det var så flickan ville ha det. Hon gillar inte uppmärksamhet.

Hon började sno sprit av sin mamma. Brukade supa bort hennes bekymmer. Hon tog en kniv och gömde i sin låda. Hon ville bara försvinna, bort från allt. Den natten när hon kom hem hade hennes mamma med sig en gammal man hem. Det stank sprit i hela lägenheten. Hon gick in på sitt rum och lade sig ner i sängen. Hon satte på lite musik. Hon spelade \'Pain - Shut Your Mouth\' på högsta volym. Ingen brydde sig. Hon låg och tittade upp i taket. Hon tog fram kniven och höll den i handen. Hon tänkte på vad som skulle hända om hon gjorde det. Hon tänkte på hennes lillasyster. På alla hennes vänner. Ingen visste något. Det var en tung hemlighet hon fick bära på. Hon tänkte på hennes mamma och pappa som hon hatade. Att ingen någonsin brytt sig. Var hon inte värd det? Hon gillar inte uppmärksamheten. Hon var så blyg.    Den natten tog flickan sitt liv.

 

- Fortsättning kommer -




Prosa (Novell) av Colle
Läst 403 gånger
Publicerad 2006-10-30 13:07



Bookmark and Share


  Merrlina
tappar andan
2007-02-04
  > Nästa text
< Föregående

Colle
Colle