Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
som det låter- hyllning till Karin


Dina ord (till Karin)

Skakandes förstår jag plötsligt,
Hur liten jag är i allt
Ljuset målandes skuggor på väggen
Aldrig förr har här varit så kallt

Jag ser gryningsljuset
Falla på din bleka kind
Aldrig rädd när du är med mig
Kan inte falla av den starkaste vind

Världen har blivit för trång
Bara du vid mitt ödsliga bord
Men jag var aldrig hel
Utan dina glödande ord




Fri vers av Sjöblom
Läst 255 gånger
Publicerad 2006-11-13 19:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sjöblom
Sjöblom