Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lust

Jag har tungkysst djävulen
bränt mina läppar

spruckna

svedd är mina ögon
vill inte se mer

lidelse

lusten brännmärkt min hud
ärrad av hettans

åtrå

hornen trasat mitt hjärta
av rykande begärs

vansinne

svansen piskat min puls
blodet kokat min natur

tom

klor sargat mitt skinn
förgiftat med böjelsers

toxin

flamberat penetrerad
är återstodens aska

kall

må din frusna själ
förbli i skärseldens glöd

alltid






Fri vers av Lotta Billerhag
Läst 478 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-11-17 01:15



Bookmark and Share


  aftermath
starkt avtramp.
2007-01-10

  Fantastic
Kramas?
2006-11-21

  Hélène
Etsande skrift. Får mig att komma ihåg mitt möte och jag ryser, av dina ord i min upplevlese. Riktigt bra. Kram/H
2006-11-18

    ej medlem längre
Vackert alstrad
2006-11-18

  johan sandén
...puh ja det är tur att man ska dö om inte allt för lång tid. Det här med att leva var ju inte så kul som man hade hoppats :)
2006-11-17

  Nina V A
ååå djävulskt rå och stark text som brännmärker sig igenom och vidare in i djupet, bra!
2006-11-17

    M
Just så är känslan. Den kan vara så dubbel. Tvära kast. Kaos mellan begäret och lidandet som ligger skrämmande nära varandra. Och önskan av att det är lika plågsamt för båda- kan det lindra smärtan som kommer när begäret fått sitt och mna är brännmärkt och tom....
2006-11-17
  > Nästa text
< Föregående

Lotta Billerhag
Lotta Billerhag